Närvaron av ett stort antal molekyler i vindarna i supermassiva svarta hål har förbryllade forskare. Molekylerna ligger i de coolaste delarna av rymden, och svarta hål anses vara de mest energiska fenomenen. Att hitta molekyler i vindarna i ett svart hål är att hitta en bit is i en varm ugn.
Forskare under lång tid kunde inte förstå hur någonting kan överleva värmen i energiutflödet. Men den nya teorin anser att det här inte handlar om överlevnad. Detta är en helt ny molekyl, född i vindarna med exceptionella egenskaper, vilket gör att de kan anpassa sig och utvecklas i en fientlig miljö.
Denna idé hör till Alexander Riching, som skapade en datorkod, där för första gången de detaljerade kemiska processerna som utfördes i interstellär gas simulerades. När vinden i ett svart hål släpper gas från värdgalaxen kommer det att värma upp och förstöra alla molekyler. Molekylära kemisimuleringar i svarta hålvindarna har visat att fördröjd gas kan slutligen svalna och skapa nya molekyler. Teorin svarar på de frågor som uppstod vid tidiga recensioner av Herschel Observatory och ALMA Massif (Chile). År 2015 bekräftade forskare närvaron av energiutflöden från supermassiva svarta hål som ses i galaktiska centra. Dessa utflöden förstör allt i sin väg, extruderar material för stjärnfödsel. Man tror att dessa vindar är ansvariga för förekomsten av röda och döda elliptiska galaxer, där inga nya stjärnor visas.
I 2017 såg den snabba rörelsen av nya stjärnor som framträder i vindarna. Tidigare var detta fenomen ansett omöjligt på grund av den extrema situationen i utflödena. Nya stjärnor skapas från molekylär gas, så teorin är väl överlagd på situationen.
Det här är första gången som bildandet av molekyler har fungerat i detalj och gav en övertygande förklaring till deras närvaro i vindarna i supermassiva svarta hål. De sålunda bildade molekylerna är ljusare och varmare i de infraröda strålarna. Teorin kommer att kunna slutligen kontrollera med lanseringen av James Webbs teleskop 2019.
