Aldrig opublicerat arbete visar att under kriget tänkte den illustrerade ledaren potentialen för livet på andra håll i universum.
Krigskorrespondent, statsman, astronom. Men det märkliga är att hans avhandling om utomjordiskt liv har en vetenskaplig potential 60 år senare.
Hantera Storbritannien och hjälpa de allierade vinna andra världskriget, han var bland de första teoretikerna i universum som letade efter nya ställen att leva.
Utdrag ur hans uppsats "Är vi ensamma i universum?" Presenterades onsdagen i den vetenskapliga tidskriften Nature.
"Jag är inte förgäves nog att tro att min sol är den enda med planeten," skrev Churchill i ett dokument som astrofysiker Mario Livio utforskade förra året på National Churchill Museum of United States, Missouri.
Han drog slutsatsen att det måste finnas andra planeter med "rätt storlek för att hålla vatten och eventuellt atmosfären" och "belägen på ett ordentligt avstånd från deras föräldrasol för att bibehålla en lämplig temperatur."
Senare hette den stjärnans "beboeliga zon". Vatten är ett nödvändigt krav för livet, men primitivt.
Churchill var den första som förberedde ett dokument 1939, när Europa var på gränsen till krig, och reviderades det i slutet av 1950-talet när man besökte sin förläggare i en by i södra Frankrike. Arbetet har aldrig publicerats eller utsatts för vetenskaplig och akademisk kritik.
"Vad beträffar den extraordinära kursen av hans tvättade, om han tänker på detta problem som forskare," - säger Livio.
Begreppet beboeliga zoner uppstod på 1950-talet, bara under decenniet när Churchill avslutade sin uppsats. Han var känd för sin kärlek till vetenskapen. Han skrev uppsatser och artiklar i 1920-talet och 1930-talet. om ämnen som utveckling, cellbiologi och termonukleär energi.
Redan som politiker rådde han forskare och var den första brittiska premiärministern som använde en vetenskaplig rådgivare. Churchills regering finansierade laboratorier, teleskop och teknik som medförde många upptäckter.
Fram till det ögonblicket hade astrofysiker ingen aning om att de också var i hans intressekrets.
"Medan hundratals politiker undviker vetenskap tror jag att tiden har kommit för att återkalla ledaren som har gjort det så djupt", skriver Livio i en artikel.
Jakt efter potentiellt beboeliga planeter började årtionden efter Churchills tankar. År 2015 uppskattade forskare att vår vägen endast skulle kunna tjäna miljarder planeter runt om i bebodda zoner.
Encyklopedi av extrasolära planeter, belägen i Paris, har redan samlat in en databas med mer än 3500 planeter som kretsar i avlägsna stjärnor inom hållbarhet.
